Intervju med Bryan Coelho

Pastor Bryan förestår Greater Graceförsamlingen i Bangalore, Indien, och har många år besökt församlingen i Stockholm till sommaren. Webmoster passade på att ställa några frågor om hur det är att leva som kristen i Indien och hur det går för församlingen där.

 
WM: Hur startade kyrkan i Bangalore, och när kom du dit?

BC: Jag kom dit 1994 men en missionär hade startat en kyrka där redan 1991/1992. Den missionären var på väg att utvisas ur landet när jag kom dit, vilket är ovanligt i Indien. När jag kom ditt fanns ungefär 25 personer i församlingen, men till den första gudstjänsten då jag skulle predika kom två personer. Jag bad och startade verket på nytt alldeles ensam. Jag hade varken team eller hustru på den tiden. Idag har vi ungefär 130 personer i församlingen. Gud har rest upp en helt ny generation i församlingen och vi har en bra balans mellan äldre och yngre personer. 

WM: Ni har en bibelskola i Bangalore. Hur många studenter har ni?

BC: Ungefär 25-30 personer.

WM: Hur lång är utbildningen?

BC: Vi har ett treårigt och ett fyraårigt program.

WM: Hur är det att leva som kristen i Indien? Utsätts kristna för förföljelse av något slag?

BC: Vissa delstater har militanta regeringar och där får kristna definitivt betala ett pris för sin tro. Men när kristna ser Guds trofasthet leder förföljelsen till att de kristna blir uppmuntrade i sin tro i stället för avskräckta och det kan de fanatiska grupperna inte förstå. För någon månad sedan brändes kyrkor ner i ett område där vi funderar på att starta en församling. Hundratals människor stod då utan kyrkobyggnader att samlas i, men trots detta kom de troende till kyrkan nästa söndag. När människor ser solidariteten och enheten bland de troende kan den Onde inte göra något. Det finns en tydlig skillnad mellan enheten i Kristi kropp och kastsystemet. Det ena har ett mänskligt, och förmodligen även sataniskt ursprung, det andra är helt och hållet från Gud. Människor kan ibland vara rädda att förlora sin identitet när de blir en del av Kristi kropp, och ibland får kyrkan höra att den bör anpassa sig till kulturen i samhället. Och det är helt OK att anpassa sin klädsel t ex, men vi får aldrig ändra de absoluta sanningar som finns i Guds Ord. Tyvärr är det inte ovanligt att kyrkorna försöker anpassa sig till den rådande kulturen.

WM: Kan du ge något exempel på detta?

BC: Vi har en ljusfestival i oktober/november som heter Diwali. Den kan användas för att visa på Jesus som världens ljus, men man bör inte föra ner Jesus till den nivån. Tyvärr är det vad som händer eftersom människor försöker undvika konfrontation och förföljelse. Då går kraften i Kristi kors förlorad. Man kanske älskar personen Jesus, men förstår inte alls korsets betydelse. Detta leder till ett ”socialt” evangelium, och det är ju rätt och nödvändigt att hjälpa människor – men vi måste ju också ge dem Verkligheten. Det är alddrig det sociala evangeliet som är en stötesten utan det är korset. Många missionärer kommer till Indien för att hjälpa människor, men när de predikar evangeliet och människor går från mörkrets rike till ljuset är det som om helvetet brakar loss och det har gjort att många missionärer som kommer för att predika evangeliet har tystnat.

WM: Är det fritt att predika evangeliet i Indien?

BC: Det finns platser i Indien där utländska missionärer möter problem. Men det är så oerhört viktigt att de inte förlorar sin övertygelse om att själar går förlorade utan Kristus och att saltet inte förlorar sin sälta. Tyvärr ser vi detta hända och utbildningsinstitutioner håller på att bli liberala. Så, man kan säga att motståndet inte kommer så mycket från de fanatiska grupperna utan från de liberala.

WM: Möter ”vanliga” kristna någon förföljelse i sitt vardagsliv, på jobbet eller i familjen?

BC: Om man har en övertygelse om att gå i kyrkan tre gånger i veckan och är kallad till ett liv i Kristi kropp, till bibelskolan och att evangelisera, så måste man kanske göra avkall på sin karriär och inkomster, och föräldrar, både kristna och icke kristna, kanske jämför sina barns liv med andras.